Har nu under en dryg månads tid besökt arbetet i Nepal och Indien där jag träffat alla underbara barn och ledare. Ledarna är fantastiska och gör ett mycket bra arbete utifrån sina stora hjärtan. Vi känner att vi är en familj som tillsammans vill sprida kärlek och ge utsatta ett hopp och en ljus framtid.
Jag träffade en 16-årig flicka som precis blivit fritagen från en bordell i Indien av Maiti India, som vi är med och sponsrar. Hjärtat gick i tusen bitar när hon började berätta det hon fått gå igenom. Hon hade i två långa år fått utstå fruktansvärd förnedring och har
fortfarande kompisar som är kvar i detta totala mörker. Det är dessa flickor och unga kvinnor som vi på Love and Hope brinner för att rädda.
Jag åkte tacksam vidare till Indien. Att se hur barnen utvecklas hela tiden, är underbart. Vet att personalen får jobba hårt och ha mycket vishet och tålamod. När jag vid ett tillfälle kom till skolan, ville de stolt visa sina klassrum. Alla var så exalterade och alla pratade samtidigt. Som du förstår var det en hög ljudvolym, men det var helt underbart att få ta del av deras stora entusiasm. Jag tänkte; hur klarar lärarna att få dem att lyssna. Jag är inte den som direkt höjer rösten. Men jag stoppade fingrarna i munnen, och busvisslade. Det gjorde susen. De var nog lite imponerade, och då kunde jag be dem tala en åt gången.
När man ser dessa härliga barn, uppvuxna på ett bordellområde, blir man fylld av tacksamhet och målmedvetenhet. Det här är vad livet handlar om. Att hjälpa någon annan få ett värdigt liv. Vill avsluta med vad en liten kille på pojkhemmet sa: Jag vill bli läkare och jag vill hjälpa min mamma att komma ut från bordellområdet. Tack älskade vän för dina gåvor, dina böner och din röst.
Mycket kärlek
ING-MARIE