Framför mig sitter en 14 årig tjej med lockigt hår, milda bruna ögon och ett smittande leende. När man ser Hiruni* idag är det svårt att förstå att hon hölls som slav innan hon kom till barnhemmet Fridsro på Sri Lanka.
Hiruni berättar att hennes föräldrar skilde sig när hon var liten. Hennes pappa försvann helt från familjen efter skilsmässan. När hennes mamma gifte om sig ville hon inte att Hiruni skulle bo hos henne längre. Hennes morföräldrar tog motvilligt hand om sitt barnbarn:
– Det var väldigt tufft eftersom min morfar behandlade mig illa, säger Hiruni med mycket sorg i rösten.
När Hiruni var i 5-årsåldern tog hennes morfar med henne på en resa. Hon visste inte vart de skulle åka och till sist kom de fram till ett hus som hon aldrig hade sett tidigare. Hiruni och hennes morfar sov över i huset. På morgonen vaknade hon av att hennes morfar raffsade ihop sina saker.
– När morfar såg att jag var vaken sprang han snabbt ut genom dörren. Jag sprang efter honom till en buss som han steg på, jag kom ikapp, tog tag i hans ben och han sparkade till mig så att jag trillade ur bussen och landade på gatan.
Den natten sov Hiruni under bar himmel vid busshållplatsen, på morgonen kom polisen. De tog hand om henne och försökte röna ut varifrån hon kom. Polisen hittade hennes familj som inte ville kännas vid henne längre. Men hennes styvfars brors familj bestämde sig för att ta hand om henne. Men Hiruni kom inte till det trygga hem som hon hoppades på utan blev familjens slav. Hon fick passa upp och ta hand om barnen och familjens boskap, städa huset, laga mat och plocka teblad på ett närliggande plantage. Alla pengar som hon tjänade gick till familjen.
Hiruni tittar ned i golvet som om hon skäms och säger tyst, nästintill ohörbart, att hon även blev sexuellt utnyttjad av mannen i huset. Hon hölls som slav i drygt nio år, men till sist gick det inte längre. Hiruni sitter tyst en liten stund, hämtar andan och säger sedan med darrande stämma:
– En dag när jag var i huset, bråkade mannen och kvinnan högljutt. Jag kände att jag inte stod ut längre. Jag ville ta mitt liv. Jag hittade en flaska med växtgift, jag tog med mig den och gick ut. När jag skruvade av korken och skulle dricka giftet såg en granne mig. Han hindrade mig och kontaktade polisen. När de dök upp berättade jag allt som hade hänt för dem.
Genom sociala myndigheter hamnade Hiruni på barnhemmet Fridsro, där hon har varit sedan början av 2017. Här storstrivs Hiruni – hon blir sedd, älskad och har fått många nya vänner. Hon har hunnit bli 14 år, går i nionde klass och hennes favoritämne är dans. När hon blir större vill hon arbeta med att hjälpa utsatta barn och se till så att de inte får en lika hemsk barndom som hennes.
På Sri Lanka samarbetar Love and Hope med en lokal organisation, som kämpat för barns rättigheter i landet i över 45 år. Vi driver olika projekt tillsammans, bland annat barnhem för pojkar och flickor som utsatts för sexuella övergrepp. Den lokala organisationen har de sociala myndigheternas fulla förtroende och barnen har i de flesta fall placerats på hemmen efter domstolsbeslut.
Ett bra sätt att stödja utsatta flickor som Hiruni är genom att bli månadsgivare. På så sätt kan vi hjälpa ännu fler barn, som är i den situationen som hon var i, och se till så att de också får växa upp i en lugn och trygg miljö: https://loveandhope.org/stod-oss/manadsgivare/
Bildtext: Bostadshus i en by i provinsen Nuwara Eliya på Sri Lanka.
Text och foto: Love and Hope
*Hiruni heter egentligen något annat.