Flickan i rum 56

Hon kom från Västbengal. Den stat i Indien där mest människohandel sker och med de största bordellområden i Asien med över 11 000 kvinnor och barn. Jag vill nu berätta hennes berättelse och föra hennes röst vidare.

Hennes berättelse
Jag var bara 15 år när jag kom i kontakt med en två år äldre kille på sociala medier. Vi började prata och jag fattade snabbt tycke för honom. Han var så charmig, han ringde mig allt oftare och till slut bestämde vi oss för att träffas. Han snärjde in mig med romantiska fraser och manipulerade mig. Vi började prata om att gifta oss och jag var så lycklig. Men allt detta var bara ett spel och när vi träffades bjöd han mig på en läsk som han hade förgiftat. Allt började snurra och han tog mig till en tågstation. Jag minns knappt någonting men jag har ett svagt minne av att vi befann oss på något tåg. När jag vaknade befann jag mig i ett rum över 100 mil från mina vänner och familj.

Jag gick ut ur rummet. Mannen var där och jag blev lättad. Han berättade för två kvinnor att de skulle ta mig till ett arbete i morgon och förklarade för mig att vi behövde samla in pengar till vårt bröllop. Jag skulle arbeta med hushållsarbete. Senare på kvällen började mannen prata om bröllopet igen. Men han slutade snart och istället förgrep han sig på mig. Han våldtog mig, jag var bara 15 år gammal.

Nästa dag togs jag till min arbetsplats. Men den var inget hushållsarbete. Jag var i Delhi, jag var på bordellområdet GB Road. Mannen hade lämnat mig och jag togs till bordell nummer 56. Dag efter dag låg jag på en tunn madrass i en stinkande cell. Vid det här tillfället var jag den yngsta på bordellen och mängder med kunder kom och pekade ut mig. Jag räknade till att jag hade mellan 20-22 kunder per dag. Började jag klaga om smärta så ledde det till misshandel eller svält. Min kropp blev hårt slagen. Vid ett tillfälle stoppade de i mig medicin som ledde till kraftig smärta i magen. Men jag fick ingen möjlighet att vila. Kunderna skulle alltid betjänas.

Månader av våldtäkter och smärta raderade ut mitt hopp. Tankarna om att kunna återvända hem försvann och jag började nästan acceptera att mitt liv skulle vara på bordellen. Men så kom det en kund, han var från min hemstad. Han lovade att hjälpa mig och smugglade in en telefon så jag kunde prata med min mamma. Nästa gång han besökte mig var alla andra på bordellen upptagna. Då räddade han mig därifrån, han tog mig ut ur mörkret och riskerade mycket för att rädda mig. Han tog mig till en tågstation nära min familj och från den stationen lyckades jag ta mig hem.

Min mamma kom springandes mot mig när jag kom in genom dörren. Hennes dotter var räddad och hemma igen. Vi kramades och grät. Men glädjen var kortvarig. Jag hade ju varit en sexarbetare, en prostituerad. Det är något nedvärderande i min kultur. Skolan stängde dörren och min familj tvekade att acceptera mig.

Jag kom i kontakt med en hjälporganisation som hjälpte mig. De pratade med mina föräldrar och hotade skolan att vidta åtgärder om de inte släppte in mig igen. Jag har nu fått komma tillbaka till skolan och jag har förstått att jag fått en andra chans i livet. Jag tänker ta den chansen och jag har just gått ut årskurs 10. Jag drömmer nu om att bli en polisofficer och att en dag få möjlighet att hjälpa andra människor.

Det här är en flickas berättelse. Hon är idag räddad, hon har fått tillbaka sina drömmar och sin framtid. Men många ­andra barn sitter kvar och just nu börjar det mörkna på Delhis gator. I b­ordell­området GB Road växer trafiken. Det är 36 grader varmt. Men det är ingenting som skrämmer bort männen från att leva ut sina fantasier. Nya våldtäkter ska ­drabba alla de flickor som sitter fast i sexslaveriet. Man går tillbaka till sina positioner och helvetets karusell snurrar återigen igång.
I rum 56, i en mörk cell på tredje våning får en flicka genomlida en första våldtäkt. Hon är inlåst, långt bort från sin familj och sina vänner. Vem hör hennes röst? Vem torkar hennes tårar när världen tittar bort, när ingen verkar bry sig? Glöm aldrig denna utsatta lilla flicka och låt hennes röst aldrig någonsin tystna.

Jonatan Alfvén

Källa: www.vice.com/amp/en_in/article/paj899/i-was-forced-into-indias-sex-trade-by-my-boyfriend-at-15-how-i-finally-escaped